Vad är det som Sofia Mirjamsdotter, Maria Sveland, Tiina Rosenberg och Hbl inte kan?
Inom den postmoderna dekonstruktionen är fallogocentrism ett nyord som anses ha lanserats av Jacques Derrida för att beskriva det maskulina tolkningsföreträdet. I boken Defending Objectivity, Essays in honour of Andrew Collier försvarar Douglas V. Porpora fallogocentrismens anspråk på objektivitet och strävan efter oberoende sanningsenlighet i uppsatsen Objectivity and Phallogocentrism. Porpora förklarar:
Claims and claimants in phallogocentric discourseAs Andrew puts it, objectivity refers to what is true independent of any subject´s saying so. Implied is an independence of claims and claimants. In phallogocentric discourse, claims are detached from claimants for independent evaluation in critical space. In this sense, claims in critical space are evaluated precisely as the often lampooned `view from nowhere´.
Of course phallogocentric discourse recognises that claims are always advanced from one site or another, always in this way reflecting a particular perspective. However, as Andrew says, to the extent that a claim is meant to be objective, it is meant to reflect the object it is about and not the subject viewing it or the site from which it is viewed. Thus, from a phallogocentric perspective, the truth status of a claim is independent of its origin and can be examined separately. However much a claim may have issued from resentment or from a position of power, it may, nonetheless, be true. There is a place in phallogocentric discourse for genealogical analysis, but that analysis must also vindicate its own claim to truth and will always carry more weight if the claims at which it is targeted have independently been shown to be false.
In phallogocentric discourse, the truthfulness of a claim may in part be evaluated in terms of its effects. If a claim affords succesful predictions, for example, its truth status is enhanced. Yet, just as phallogocentric discourse detaches the evaluation of a claim from its claimant, so, too, does it detach the evaluation of the claim from its practical or political effects. In phallogocentric discourse, it is not in itself an argument against the truth of a claim that it has an effect judged adverse from one or another political perspective. Again, in phallogocentric discourse, the analysis of political effects is something that carries weight only after the truth of a claim has independently been called into question.
Den fallogocentriska diskursen söker stöd för objektivitet och sanning via differentiering. Ett känt krav för vetenskaplighet är Karl Poppers falsifierbarhetskriterium. Det betyder i korthet att man aldrig talar om slutgiltiga bevis, utan om att nya rön omkullkastar tidigare resultat. Så går vetenskapen framåt.
Sanningen är emellertid ett vidare begrepp och påståendet att Lasse älskar Lisa är ickefalsifierbart, även om det kan vara sant. Man kan inte nu heller bevisa påståendet, men framför allt inte motbevisa det, varför problemet, om vi accepterar det popperska kravet, faller utanför vetenskapens domäner. Det vet Lisa. Därför är det Lasses uppgift att uppvakta och intyga från morgon till kväll.
Genusfeministerna förhåller sig annorlunda till objektiviteten och sanningen. För genusfeminister som forskar på universitet fusioneras den egna personen, förhandsuppfattningen, ämnet och slutsatserna så att den ursprungliga åsikten står oförändrad i sak, men förvandlad till övertygelse. Fallogocentriska krav på differentiering i vetenskap och ickevetenskap ställs inte. Forskningsresultatet förvandlas till ett politiskt utrop. Man hör ibland om nyheter inom partikelfysik från CERN, men aldrig om ett vetenskapligt genombrott för queerteorin i Barcelona.
Låt oss så gå vidare till detaljgranskningen. I Hbl (24.3) är journalisten Lena Skogberg stolt över sin tidning. Hon är förtjust i nydefinitionen på kvalitetsjournalistik: "Kvalitet mäts i redaktionens förmåga att välja rätt, att vara trovärdig i sina val och att underbygga med fakta och analys". Ett av redaktionens val samma dag handlade om könsbalansen i styrelserna.
Tidningen anlitade Karin Thorburn som är professor i finansiell ekonomi vid Norges handelshögskola. Hon har sammanställt en rapport med ett antal forskningsresultat. Hbl beskriver en del av innehållet:
"Fler kvinnor i styrelserna innebär enligt rapporten fler initiativ, större närvaro och att det ställs högre krav på företagets vd. Enligt Thorburn är resultaten bäst då könsbalansen i styrelsen är relativt jämn. Att tillsätta någon enstaka kvinna som alibi ger inga resultat."Lena Skogbergs redaktion har valt att återge den sista akten utan hänvisningar till fakta eller någon analys att tala om. Läsaren delges färdiga slutsatser. Något senare får vi läsa:
"Enligt Thorburns rapport tyder erfarenheten på att det krävs lagstiftning för att nå en bättre könsbalans."http://hbl.fi/nyheter/2013-03-23/431651/styrelser-med-fler-kvinnor-har-battre-koll
Ingen analys över varför en könsbalans är bättre, möjligen lika bra eller rent av sämre än en obalans. Något tas för givet här. Ingen reflektion heller över det väsentliga - orättvisan i positiv diskriminering. Här brukar man kontra med glastaket. Genusfeminister som så ofta ligger långt till vänster på den politiska skalan tycker ändå inte att det är fel att fler män än kvinnor arbetar i gruvorna. Medan man kommer ihåg det patriarkala förhindret mot styrelseuppdraget har man åtminstone för stunden förträngt solidariteten med offren för det kapitalistiska förtrycket.
Douglas V. Porpora menar att genusfeminister aldrig kan nå jämställdhet ifall de överlåter fallogocentrismen, objektiviteten och sanningen åt männen. Det är alltså viktigt att förstå begrepp och att kunna förklara nya ifall man skapar sådana, men innan man börjar med det kan det vara skäl att förstå några enkla saker.
- man måste inte lyssna
- att lyssna betyder inte att hålla med
- att lyssna betyder inte att lyda
- att ta plats innebär inte att ta plats av någon annan
- avvikande åsikter är inte personangrepp
- din oförmåga att argumentera innebär inte att någon annan mobbar
- att du varit duktig i skolan betyder inte att du är duktig i livet
- det är inte någon annans skyldighet att skaffa dig förmåner
- förmåner är inte rättigheter
- rättvisa regler innebär inte lika utfall för alla
- människor är olika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar