Hbl har alldeles nyligen presenterat tre artiklar om våld inom familjen. I anslutning till den sista artikeln (Hbl 20.3) har feministen Jeanette Öhman en kolumn med rubriken Män och våldtäktsmän. Tidningen redovisar inte för kvinnors våld mot män eller barn och det är knappast troligt att mammabloggaren Jeanette Öhman skriver något om hur kvinnor missbrukar sina småbarn genom att hänga ut dem på nätet.
Om män och potentiella våldtäktsmän har hon emellertid synpunkter. Jeanette menar att hon kan känna sig lite rädd då hon promenerar hem kvällstid. Är mannen som går bakom henne en helt vanlig man eller kanske en våldtäktsman? Hur ska hon förhålla sig? Jeanette får berätta:
"Alla män är inte våldsamma. Problemet är bara att det är så himla svårt att i förväg se skillnaden mellan en man och en våldtäktsman. Därför är det lite obehagligt att promenera hem med en snubbe i hasorna. Jag ber om ursäkt för att jag misstänker dig oskyldiga man, men det måste vara värre att bli utsatt för en våldtäkt än att misstänkliggöras för att bruka våld. Därför är det okej, eller till och med sunt, att vara lite försiktig där ute på gatan."
I sitt brev till Beatrice Ask hade Jonas Hassen Khemiri missat Jeanette Öhmans poäng. Hon känner igen signalementen för män, men hon kan inte skilja på vanliga män och våldtäktsmän. Det här låter mänskligt. På samma sätt kan det förhålla sig med den svenska polisen. Man känner igen någon som ser ut som en invandrare, men man kan inte avgöra vem som är illegal invandrare. Jonas kunde lära sig av Jeanette. Att bli misstänkt för ett brott är ett mindre bekymmer än ett brott. Det är okej, eller till och med sunt, att polisen är lite misstänksam där ute.
Självfallet finns det mera här. I egenskap av Hbl-journalist bär Jeanette Öhman på en attityd som är både fördomsfull och helt jämförbar med ett rasistiskt förhållningssätt enligt tidningens kriterier. Lyckligtvis är tidningen inte så principfast att den skulle låta sig störas av brister i konsekvens gällande värderingar och resonemang. En förhållning kan skifta enligt syftet man marknadsför. Konsekvens skulle innebära vissa bekymmer i vidare bemärkelse.
För en kulturrelativist och antirasist kunde det nämligen vara svårt att inse att hon tillsammans med en illegal invandrare, eller flykting, gör sig skyldig till rasism mot främmande kultur för henne om hon hittar giltiga motiv för flykt i form av kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter.Godtar hon kulturrelativismen bör å andra sidan universella mänskliga rättigheter inte spela någon roll ifall en kultur inte gillar dem. Det betyder att hon som kulturrelativist har två möjligheter. Antingen står hon ut med sin rasism eller så accepterar hon människors olika värde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar