Hbl-attityden

Demokratin, kapitalismen och Den Andre

I ett civiliserat rättssamhälle är individen den minsta fokala enheten med operationella funktioner och rättigheter. Ingen undkommer verklighetens villkor, som ger en tredelning mellan individen, omvärlden och tolkningen som individen kan rikta mot omvärlden eller sig själv. Där normal insikt råder förväxlas inte tolkningen med fakta och bevis, utan den betraktas som bättre eller sämre under ständig granskning. Är identitetsutvecklingen rubbad så att gränserna mellan individen, omvärlden och tolkningen är oklara, finns det en risk för att tolkningen uppfattas som fakta, orsaker och sammanhang. Där så sker vill individen ofta kompensera bristerna i utvecklingen genom att konstruera en identitet utgående från de möjligheter historicismen, idealismen och utopin erbjuder. 

Hos den gränslösa, outvecklade och stora individen uppfattas tolkningarna av tidsperioder i det förflutna som drivande lagbundenheter som styr och danar mänskligheten och som således ersätter det vanliga människor uppfattar som drifter. Idealismen, som ofta gömmer sig bakom en simpel grupps ideologi för allmänintresse, solidaritet och godhet, ersätter den utvecklade människans moraluppfattning. Utopin som anger slutmålet för samhället ersätter slutligen det medvetna jaget med personliga mål i den normala människan. Då den outvecklade individens behov av kompensation berör hela samhället på alla nivåer med en helhetssyn som ignorerar andra människor som autonoma varelser, begränsar sig den normala individens utveckling till individen så att det allmänna intresset främst gäller bevakandet av opersonliga rättigheter. 

Om denna tolkning, som inte bör förväxlas med fakta och bevis, är meningsfull, förklarar den kanske till en del varför Hbl-attityden alltid väljer den övertygelse där en sådan förväxling förutsätts. Förväxlingen ger legitimitet åt identitetsbygget som maktutövning. Därför är det klart att Hbl-attityden väljer klimatfanatismen med diktat för samhället eller EU med den ena alternativlösheten avlösande den andra. Vad har vetenskapsfilosofen Karl R. Popper att säga?

I sin bok The Poverty of Historicism menar han att exakta vetenskapliga studier av alla sammanhang i stora system, varför inte klimatet och samhället, är en omöjlighet och fortsätter:

"The holists reject the piecemeal approach as being too modest. Their rejection of it, however, does not quite square with their practice; for in practice they always fall back on a somewhat haphazard and clumsy although ambitious and ruthless application of what is essentially a piecemeal method without its cautios and self-critical character. The reason is that, in practice, the holistic method turns out to be impossible; the greater the holistic changes attempted, the greater are their unintended and largely unexpected repercussions, forcing upon the holistic engineer the expedient of piecemeal improvisation. In fact, this expedient is more characteristic of centralized or collectivistic planning than of the more modest and careful piecemeal intervention; and it continually leads the Utopian engineer to do things which he did not intend to do; that is to say, it leads to the notorious phenomenon of unplanned planning."

För att inte den stora planen ska äventyras är det viktigt att demokratin inte fungerar som ett störande element. Slutmålet får inte skifta och den sociala ingenjören som stöter på ett oväntat problem är givetvis den enda som kan korrigera det och måste därför garanteras kontinuitet. Kan experter missa en detalj, så ska i varje fall en publik som vill ha enkla lösningar inte lägga sig i. En annan författare, Friedrich Hayek, har emellertid en synpunkt i sin bok The Road to Serfdom: 

"Not only do we not possess such an all-inclusive scale of values: it would be impossible for any mind to comprehend the infinite variety of different needs of different people which compete for the available resources and to attach a definite weight to each. For our problem it is of minor importance whether the ends for which any person cares comprehend only his own individual needs, or whether they include the needs of his closer or even those of his more distant fellows - that is whether he is egoistic or altruistic in the ordinary sense of these words.  The point which is so important is the basic fact that it is impossible for any man to survey more than a limited field, to be aware of the urgency of more than a limited number of needs. Whether his interests centre round his own physical needs, or whether he takes warm interest in the welfare of every human being he knows, the ends about which he can be concerned will always be only an infinitesimal fraction of the needs of all men"

Då dessa begränsningar gäller, föreslår Hayek att slutmålet för samhället bör vara ett medel som garanterar att individer får fatta sina egna beslut inom de ramar allmänna konsekventa regler dikterar. Demokratin är ett sådant medel. Samhället bör få avgöra att alla kör på antingen vänster eller höger sida av vägen, men inte vart och varför man kör. I samma anda bör individer få idka näringar och handla enligt kapitalismens principer. Då är man tvungen att ta hänsyn till Den Andre, vilka behov han har och vad han har att erbjuda som jämlik part. Man måste diskutera, lyssna och visa respekt utan näthat. Av någon anledning talar Hbl-attityden föraktfullt om kapitalismen och Den Andre.

En konsekvent regel betyder vanligen ingenting för Hbl-attityden som enbart reagerar enligt åsiktssamstämmigheten med diktatet. Det är kanske inte förvånande då personalen består av gamla kommunister, feminister och utopister av det postmoderna slaget. Ingen kritik mot sitt idealsamhälle ser de i att människan enligt deras krav måste omskolas i grunden för att passa in i den politiska korrektheten, falska jämställdheten och solidariteten med inkomstöverföringar. Om det är sant att vi glider mot fascism, kan man kanske tycka att Hbl-attityden är den drivande kraften också där Hbl inte finns. Eventuellt får vi alla någon dag uppleva hur det känns att ha en utopi, då den tillämpning vi har i demokrati i dag förvandlas till en sådan. Det har hänt förut.

http://hbl.fi/opinion/ledare/2013-05-03/446116/trotta-som-trasor-pa-skarandet

http://hbl.fi/opinion/ledare/2013-03-15/428331/ny-maktkamp-ager-rum-i-eu