Könskvoter

Yrsa Grüne, rättvisan och människovärdet

Dagens ledarkrönika i Hbl handlar om kvinnokvoter och andelen kvinnliga styrelsemedlemmar i börsnoterade bolag. Yrsa Grüne skriver:

"Det finns väl ingen som tror att enbart lagar om kvinnokvoter löser problemet."

Vad är problemet? För journalisterna Yrsa Grüne, Susanna Ginman, Mikael Kosk, Sylvia Bjon och i stort sett resten av redaktionen, som utvecklat en stark empati för den giriga överklassvänstern och lyxfeminismen, är problemet givetvis att förtryck råder så länge styrelser inte har en någorlunda jämlik representation av bägge könen. 

Styrelsemedlemskap i börsnoterade bolag är i bästa fall ett bekymmer för en promillegrupp i samhället. Genom att binda det till en biologisk indelning som berör alla och som delar befolkningen i ungefär två lika stora grupper, en indelning man i andra sammanhang vill gömma bakom en hen-attityd,  söker man alibi för brottet mot rättvisan, som förutsätter samma regler för alla utan garantier för lika utfall, i en populistisk vädjan till alla kvinnors känsla av orättvis behandling, trots att man bara gynnar ett fåtal, ofta bekanta, kvinnors särintressen. Man bedrar kvinnor som aldrig berörs för att vara orättvis mot män med bättre meriter.

Citatet här ovan antyder ändå något mer. Kvinnokvoter löser inte problemet. Yrsa Grüne får komplettera;

"Införandet av en kvot för styrelserna i börsnoterade bolag har en betydligt vidare effekt än enbart att antalet kvinnor vid mötesbordet ökar. Om man lägger ihop mer eller mindre välgrundade påståenden om kvinnors motivation och självförtroende med vad lagen säger, genererar det nya och kanske mer målinriktade utbildningsfora också för kvinnor. Det finns heller ingen orsak att se kvinnokvoterna som en "nedvärdering" av kvinnors kapacitet." 

Det finns ett större problem. Något är fel med kvinnorna. De omskolas förhoppningsvis med målinriktade utbildningar för att leva upp till Yrsa Grünes förväntningar. Grüne menar vidare att det inte finns någon orsak att se kvoterna som en nedvärdering av kvinnors kapacitet. Det gör det inte i allmänhet, men nog beträffande de berörda kvinnorna. Kanske vi närmar oss huvudfrågan. Kan det nämligen vara så att Grüne nedvärderar kvinnors intressen? Är det möjligt att kvinnor som grupp, gruppen har ju ersatt individen med rättigheter i simpla ideologier bakom rasism, kommunism och genusfeminism, inte är lika intresserade av styrelser som män? I det rättvisa och demokratiska samhället har man redan svarat på frågan om gruppens intresse genom att strunta i den och se individen.

Sammanfattningsvis kan man än en gång konstatera att Yrsa Grüne, liksom hela Hbl:s redaktion, inte har respekt för lika behandling av individer och, om ett vidare antagande håller, inte heller respekt för vad individer egentligen är och vad de väljer utgående från det. Individer väljer för sig själva, inte gruppen. Det sviktar således i rättskänslan och respekten för människovärdet. Liknande kritik brukar ses som en önskan att binda kvinnan vid spisen, men lika allmänna regler och respekt uttalar inte önskemål om hur någon ska göra personliga val.

Journalisterna på Hbl var chockade över regeringens beslut som tillät skattelättnader för de mycket förmögna företagarna - ett beslut som man senare ändrade på. Mikael Kosk menade i en ledare att en grundläggande rättviseprincip förutsätter att den som förtjänar mer betalar mer skatt. En grundläggande princip är det visserligen inte, men en allmän praktisk tillämpning. Oberoende av vilka beslut man tar angående progressivitet eller skattelättnader gäller ändå att de som uppfyller samma villkor behandlas lika, trots att reglerna kan upplevas vara upprörande orättvisa. Åtminstone det här är en grundläggande princip. Beträffande kvinnokvoter är  Hbl:s journalister sällan upprörda över att de allmänt bestämda villkoren skiftar enligt en biologisk egenskap ingen människa rår på. I själva verket kräver man att en orättvisa större än skattefrihet enligt uppfyllda kriterier blir verklighet. 



http://hbl.fi/opinion/ledare/2013-04-05/435716/ledarkronika-lat-gyllene-kjolar-fladdra