Antonia Wulff och den primitiva katastrofen

Utvecklingen till en vänstermänniska

I dagens Hbl är kolumnisten Antonia Wulff upprörd över att världen inte är upprörd trots att hon är det. Under rubriken Adjö sekretess inleder hon med följande ord:

"Sommarens stora antiklimax är definitivt Snowden-läckans icke-konsekvenser. Det är en hjälte för vår tid; en ung man som offrar allt, jobb och partner, hem och hemland, för att avslöja den amerikanska statens övervakningsmaskineri. Och det galna är att inget har hänt; ingen visar tillstymmelse till intresse för att mucka gräl med Amerika. De stora, tuffa länderna har själva sysslat med så mycket fuffens att de inte mycket kan säga, och de små kan väl inget säga så där i största allmänhet."

Texten ger en omedelbar inblick i den bipolära positionen inom svår narcissism. Det svartvita tänkandet med hjälte och skurk, idealisering och förakt, är kännetecknande för den simpla inställningen. Hyatt-Williams ger följande:

"Bion´s (1967a) paper 'On Arrogance' discusses a triad of characteristics - arrogance, curiosity, and stupidity, all widely separated - that can be observed in the analysis of certain patients. Bion concluded that what is seen is evidence of primitive disaster. This he viewed ultimately as a failure either to have had, or to have been able to benefit from, a projective identification-accepting object (mother or surrogate). This had led to the absence of an internal version of a projective identification-accepting object, resulting in an inability to digest and metabolize experiences. Indulgence without love or understanding can be corrupting to the morale of the individual by fostering materialistic, greedy expectation and arrogance."

I Antonia Wulffs kolumner presenteras förskjutningen av andras resurser till triviala uppgifter som står henne mycket nära ofta som en skyldighet, helt i enlighet med den sista meningen i citatet här ovan. Emellertid är avsaknaden av ett lämpligt projektivt överföringsobjekt (moder eller moderssurrogat), som accepterar överföringen från barnet och detoxifierar den för att återsända den till barnet i en form det kan hantera, det relevanta här. Går det illa, kan barnet söka ersättande projektiva identifieringsobjekt livet ut samtidigt som det är tvunget att ständigt detoxifiera sig självt. Då är en hjälte och medhatare som Snowden en nödvändig partner mot Amerika som man dumpar giftet på. 

Att Snowden inte kunde leva med ett, enligt sin egen mening, korrupt USA, men nog i ett korrupt Ryssland eller en kriminell latinamerikansk stat, förtar ingenting av hjälteglorian. Intelligensen är inte relevant i sammanhanget, känslolivet är det. Då är det knappast förvånande att Antonia Wulff inte begriper varför en icke-nyhet om att USA, men också lilla Finland och alla andra som kan, spionerar är ett icke-problem. Redan Thomas Hobbes skrev i Leviathan om att staten bör ha våldsmonopol och ensamrätt att döma för att råda mot det han kallade ett naturtillstånd med allas krig mot alla. Det är inte vilken stat som helst, utan den bör ha sin legitimitet hos folket. Antonia Wulff fortsätter ändå:

"Rätten till privatliv är en mänsklig rättighet, och det är staten som ska se till att den rättigheten respekteras." 

Staten får bruka våld, döma en individ till fängelse, spionera på brottslingar och samarbeta med andra länders myndigheter och underrättelsetjänster. Staten får störa ditt privatliv genom att sparka in dörren till din lägenhet, eftersom avlyssning ger misstankar om att du kokar brännvin till salu och planerar ett nazistiskt, kommunistisk eller islamistiskt terrorbrott. Finns denna färdighet mot en människa hos myndigheten, så finns den mot alla. Även den som bara accepterar ett minimalistiskt nattväktarsamhälle, accepterar att det upprätthålls med skattemedel för att bevaka allas trygghet.

Psykologin hos vänstermänniskor är simpel. Det handlar om grupp och motgrupp. Kamp och våld enligt den privata känslomoralen. Den legitima staten, en neutral part bland människor med andra och större befogenheter än en själv - grunden till civiliserad rättvisa och säkerhetsövervakning - är något den primitiva stamtänkaren och vänstermänniskan inte kan ta till sig ens på det tredje årtusendet. Lugn och ro är oroväckande. I Antonia Wulffs värld är staten en rövare som ska inkräkta på andras resurser, och privatliv, för att föda henne.